Fibromyalgi

Ordet fibromyalgi betyder värk i muskler och bindväv. Tillståndet har funnits länge men först på 80-talet accepterats som en sjukdom. Fibromyalgiker har genom årtionden varit både missförstådda och misstrodda. SVBK (sveda-, värk- och brännkärring) är en beteckning som läkare använde i journalen för att beskriva patienter med de typiska fibromyalgisymptomen. Idag är tillståndet välkänt, om än omtvistat. Det finns kriterier för att ställa diagnosen och även behandlingar som kan hjälpa.

Sjukdomen tillhör de mjukdelsreumatiska sjukdomarna.

Vilka drabbas?

Fibromyalgi är en typisk kvinnosjukdom. 9 av 10 patienter är kvinnor. Debuten sker oftast i unga år eller i medelåldern.

Vad som orsakar sjukdomen vet man inte. Man har spekulerat i om infektion, graviditet eller annan påfrestning på kroppen kan utlösa fibromyalgi, men sambanden är oklara.

Symptom

Grundsymptomet är en kronisk smärta i kroppen. Smärtan finns både i vila och i rörelse, men ökar oftast vid ansträngning. Fibromyalgipatienten brukar beskriva det som om de har blåmärken över hela kroppen. En del har så ont att de till och med får svårt att bära tajta kläder.

Typiskt för sjukdomen är att smärtan uppträder på olika håll i kroppen olika dagar. Om man till exempel ena dagen har ont i höger höft så har man andra dagen ont i vänster axel. Intensiteten i smärtan är också olika från dag till dag.

Oftast utgår det onda ifrån musklerna men en del har även smärta i lederna. I många fall minskar smärtorna av värme, stretching och massage, medan kyla och stress istället förvärrar dem.

Förutom mjukdelssmärtor har fibromyalgipatienter ofta andra symptom. Det är svårt att säga vad som hör till sjukdomen och vad som är en naturlig följd av det kroniska smärttillståndet. Som exempel kan nämnas att många fibromyalgiker lider av en abnorm trötthet som inte går att vila bort. Om detta beror direkt på sjukdomen eller om det är en följd av störd sömn på grund av smärta, är svårt att säga.

Oavsett vad som är orsak och vad som är verkan vid fibromyalgi så är det här de vanligaste symptomen:

• En trötthet som inte går att förklara med yttre faktorer. Trots att man vilar och tar det lugnt så vill tröttheten inte gå över.
• Mag-tarmbesvär. Så kallad colon irritabile - irriterad tarm - är vanligt. Det innebär bland annat att perioder av förstoppning avlöses med perioder av diarré.
• Morgonstelhet.
• Stickningar och domningar i framför allt händerna.
• Oro, depression och koncentrationssvårigheter.
• Sömnstörningar.

Så här ställs diagnosen

Eftersom fibromyalgi går med så många och diffusa symptom är det viktigt med tydliga sjukdomskriterier så att diagnosen inte används vid fel tillfällen. Idag finns det internationellt godkända kriterier för att ställa diagnos.

Man ska ha haft utbredd smärta i minst 3 månader. Smärtan ska ha funnits på båda sidorna i kroppen, ovan och under midjan samt längs ryggraden.

Förekomst av ett visst antal så kallade "tender points". Det är 18 väl definierade punkter, 9 på varje sida av kroppen, som gör ont när man trycker på dem. För diagnos krävs att minst 11 av dessa 18 punkter är ömma.

Något blodprov som styrker diagnosen finns inte.

Behandling

Det finns än så länge ingen medicin som effektivt påverkar sjukdomen, utan större delen av behandlingen går ut på att hitta sätt för varje individ att hantera sin sjukdom. Det kan handla både om kroppslig och om psykologisk stöttning.

Smärtorna vid fibromyalgi är ofta knepigare att rå på än "vanlig" smärta. Antiinflammatoriska läkemedel biter ofta inte och de morfinliknande preparat som är effektiva på smärtan är vanebildande och ska därför användas sparsamt. En viss typ av antidepressiv medicin har visat sig både dämpa smärtan och minska sömnstörningarna som de flesta fibromyalgiker lider av.

Andra behandlingar som används är akupunktur, TENS (elektrisk stimulering) och värmeomslag. Även lätt motion med särskilda stretchingprogram har också givit bra resultat. Dessa program står sjukgymnast och i viss mån också arbetsterapeut för.

Så går det för patienterna

Det finns studier som visar att lättare former av fibromyalgi kan spontanläka. Så många som 20% av fibromyalgipatienter inom öppenvården kan bli av med sin sjukdom inom två år.

Ofta är sjukdomen dock kronisk. Målet för fibromyalgikern är att lära sig acceptera sin sjukdom. Med rätt behandling och förståelse från omgivningen kan de flesta ändå behålla mycket av det liv de levde före sjukdomen. Det är viktigt att så långt som möjligt försöka leva "som vanligt".