En blind pojke satt utanför en stor byggnad med en hatt vid sina fötter.

Han höll i en skylt där det stod: "Jag är blind. Snälla, hjälp mig!

"Det låg bara några mynt i hatten.

En man passerade. Han tog några mynt från sin ficka och la i pojkens hatt.

Därefter tog han skylten, vände den och skrev några ord.

Han lämnade tillbaka skylten så att alla som passerade kunde se de nya orden.

Snart började hatten fyllas med pengar. Många fler människor gav nu pengar till den blinde pojken.

Senare under dagen kom mannen tillbaka för att se hur det gick. Pojken kände igen hans fotsteg och frågade:


"Var det du som ändrade min skylt i morse?

Vad skrev du i stället?"

Mannen svarade, "jag skrev bara sanningen.

Jag uttryckte samma sak som du fast på ett annat sätt".

Så här hade han skrivit:

"Det är vackert väder idag, men jag kan inte se det".

Jag ska torka dina tårar

Jag ska torka dina tårar,
 jag ska kamma ditt hår.
Reda ut alla härvor,
 försiktigt och så gott det går.

Jag ska bada dina fötter,
jag ska tvätta dina sår.
Sen ska jag lyfta dina händer och säga:

Där ser du själv hur högt du når...

Jag ska lyfta dina fötter,
 dom ska flyttas tills du går.
Den ena efter den andra,
 tills du trampat upp ett spår.

Jag ska gå i din skugga,
om du faller finns jag där.
Sen ska jag lyfta dina händer och säga:

Där ser du själv hur stark du är...

Jag ska köpa dig pärlor,
det finns pärlor utav glas.
Det är såna jag vill skaffa,
såna som kan gå i kras.
Jag ska säga att det vackra är så skört,
så skört som du.
Sen ska jag lyfta dina händer och säga:

Du ska va rädd om dig nu...

Jag ska lyfta din krona,
den av törne som du bär.
Jag befriar ditt huvud från det som tynger,
det som tär.
Jag ska ge dig en gloria som lyser upp vart än du går.

Sen ska jag lyfta dina händer och säga:

Där ser du själv hur högt du når...

Jag är med dig i tankarna...

text av okänd

Dagen i dag

Dagen i dag är en märklig dag.

Den är din.

Gårdagen föll ur dina händer

.Den kan inte få mera  innehåll

än du redan har givit den

.Morgondagen vet du ingenting om.

Men dagen i dag har du.

Använd dig av det

. I dag kan du glädja någon.

I dag kan du hjälpa en annan

Dagen i dag är en märklig dag.

Den är din

Indisk dikt

SYMTOM

De vanligaste symtomen på FMS

Utmattning & brist på sömn:

Ungefär 90% av personer med fibromyalgi beskriver måttlig eller avsevärd utmattning och brist på energi, att det känns som om man är helt tömd på kraft. En del beskriver att det känns som deras armar och ben skulle vara fastbundna vid stora block.

Precis som värken, varierar tröttheten från dag till dag. Man kan känna sig ganska pigg, men en liten stund senare har tröttheten tagit över. Många beskriver att det är detsamma som den utmattning som kommer med influensa eller vid brist på sömn. Ofta är utmattningen ett större problem än smärtan.

En del av tröttheten beror säkert på att många fibromyalgipatienter sover så dåligt. Generellt kan man säga att människor med fibromyalgi vaknar trötta även om de sovit under hela natten. De kan vara medvetna om att deras sömn har blivit lättare och att de vaknar under natten. Många vaknar på grund av värk eller domningar.

Vetenskapliga studier har visat att de flesta med fibromyalgi har ett onormalt sömnmönster, speciellt när det gäller avbrott i den djupa sömnen. Denna sömn är viktig för kroppens och själens återhämtning.

Det finns flera olika sömnstörningar man kan drabbas av som t.ex. svårighet att somna, upprepade uppvakningar under natten, otillfredsställande sömn och ovanliga drömmar eller mardrömmar.


 

Centrala nervsystemet:

Nästan alla med FMS upplever neurologiska symtom, vilka varierar över tiden när det gäller olika symtom och svårighetsgrad. En del symtom kommer och går, andra försvinner fullständigt efter en tid, och nya kan dyka upp. Neurologisk abnormitet har dokumenterats som avvikelser vid hjärnundersökningar, som visar minskat blodflöde i delar av hjärnan.

De neurologiska verkningarna är oftast inte så stora i början av sjukdomen men besvären tilltar med åren.

Förändring av sinnesupplevelser när det gäller lukt, smak, hörsel och känsel förekommer, många reagerar kraftigt på ljud, ljus och lukter, och många tål inte längre alkohol.

Problem med balansen, avståndsbedömning, yrsel är vanligt förekommande.

Växlingar i humöret är vanliga vid fibromyalgi, man har kort stubin och svårt att stå ut med sig själv och andra. Många känner sig nere, men endast ca 25% har riktiga depressioner, det är samma siffra som för normal befolkningen. Rent generellt följer depressioner och ångest som en följd av fibromyalgi och orsakar den inte. Värk och trötthet är naturligtvis en stor påfrestning för psyket, man är helt enkelt inte sig själv när man plågas av dessa symtom. Symtomen kan även förklaras av försämrad blodcirkulation i centrala delar av hjärna och av brist på signalsubstansen serotonin. Den försämrad blodcirkulationen i hjärna tros även ge upphov till tinnitus (öronsusningar) och tillfälligt försämrad hörsel.

 

Huvudvärk:

Huvudvärk ofta spänningshuvudvärk och migrän är vanliga vid fibromyalgi.

Den vanligaste formen av huvudvärk sitter eller utgår från nacken och strålar sedan fram mot tinningarna eller pannan. Många har också värk och en tryck känsla bakom ögonen.

En annan form av huvudvärk är den som sitter över hjässan och som upplevs som tryckande eller pulserande.

Cirka en tredjedel av fibromyalgipatienterna har dessutom migränsymtom. En del får då särskilda föraningar som tex. synförändringar. Migrän yttrar sig som en intensiv huvudvärk med ljus- och ljudkänslighet, illamående och ofta kräkningar.

 

Syn och ögon:

Suddigt seende, dimsyn eller svårighet att fokusera blicken förekommer också. Många tror att de behöver nya glasögon, men det är inte där bekymret sitter. Synproblemen varierar dag från dag och de tillfälliga synproblemen beror på störningar hos de hormoner som styr ögonmuskulaturen.

 

Minne och koncentration:

Precis som vid andra kroniska sjukdomar rapporterar personer med fibromyalgi problem med koncentration.

Minnet kan störas på många olika sätt, speciellt närminnet drabbas, men inte så mycket långtidsminnet. Det är svårt att hålla kvar en tanke, och fullfölja en tankekedja. Man kan ha svårt att följa ett samtal, läsa en bok, det kan vara svårt att finna orden när man talar eller skriver. Man kan ha svårt att minnas vad som sades i telefonsamtalet, eller varför man öppnade skåpdörren.

Svårigheter att koppla ihop namn med ansikten, och tex. använda fel ord från samma grupp som het istället för kall.

Svårigheter att minnas siffror och att följa muntliga instruktioner.

Dessa symtom är mycket störande och oroande och ibland oroas patenten att de drabbats av Alzheimers sjukdom, vilket alltså inte är fallet.

Närminnet och koncentrationsförmågan varierar med allmäntillståndet. Dåliga dagar fungerar det sämre och bättre dagar är det lättare att  minnas och koncentrera sig. Många beskriver det som en mental dimma.

Kognitiva problem är speciellt svåra för dem som är vana att lita på sin intellektuella förmåga, och som upplevt mening och tillfredställelse genom sin förmåga att tänka väl och klart.

 

Immunologiska symtom:

Hög eller låg kroppstemperatur, eller känslan av ökad kroppstemperatur utan mätbar feberstegring.

På vintern är det vanligt med besvär av kalla händer, fötter, skinkor och lår.

Problem med kroppens olika slemhinnor, munsår, klåda, svullna körtlar, infektionsbenägenhet och halsont är också vanliga besvär. Rinnande näsa, besvär med muntorrhet, rinnande ögon, torra ögon eller gruskänsla i ögonen, irritationer i hörselgången förekommer också. Allergier mot vanliga substanser eller mot lukter. Vanligast är hösnuva, irritation i ögonens och luftvägarnas slemhinnor och kontakt eksem.
 
Dessutom kan man få problem med underlivsslemhinnorna, lokala återkommande svampinfektioner eller torra och irriterade slemhinnor. Man misstänker att alla dessa symtom beror på immunologiska störningar.

Vegetativa symtom:

Detta är de funktioner som inte kan kontrolleras medvetet eller med viljan kallas vegetativa. Precis som andra symtom vid fibromyalgi så varierar dessa vegetativa symtom, de kommer och går, och varierar i styrka beroende på de påfrestningar kroppen utsätts för. Man tror att dessa symtom  beror på störningar i kroppens reglering av hormonerna adrenalin och/eller acetylkolin.

Vid fibromyalgi är det vanligt med störningar i hjärtrytmen, andning, magsmärtor med svullnader, gaser, omväxlande förstoppning och diarré, ofta kallat colon irritabile smärtsamma eller ofta förekommande urineringar och illaluktande urin är också vanligt. 

Fibromyalgi patienter kan också känna domningar och stickningar i händer, armar, fötter, ben och ibland i sitt ansikte. Ibland misstänker läkare att en nerv sitter i kläm, men vid fibromyalgi är det ofta tillfälliga vävnads svullnader som orsakar problemen. Man kan också ha partier som känns som elektrifierade, och känns som att få svagströmsimpulser, vid minsta beröring.

Dessutom förekommer: ben kramper, "restless legs", okänslighet i händer och/eller fötter, känsla av att vara svullen, svåra menstruations smärtor, rikliga menstruationsblödningar, PMS och värme vallningar.

Muskulär kraftlöshet:

Upprepade rörelser, speciellt med fingrar eller armar, som att skala potatis, hänga tvätt, plocka ur några tallrikar ur diskmaskinen, utlöser kraftlöshet. Man blir klumpig, fumlig, tappar saker, eller går in i saker. Allting tar mycket längre tid och man behöver en lång paus innan man kan utföra samma arbetsuppgifter igen. Varje muskel som utför ett arbete behöver en period av vila, men denna viloperiod är betydligt längre vid fibromyalgi. De värst drabbade klarar mycket litet. Att städa eller dammsuga ett rum kan ge försämring som varar i flera dygn.

Smärta & värk:

Smärta är det dominerande symtomet vid fibromyalgi.

Den kan finnas i hela kroppen, men har för det mesta startat i en region som skuldror, nacke eller höfter, och verkar sprida sig med tiden.

Smärtan kan beskrivas på en mängd sätt som tex. brännande, utstrålande, molande, svidande, stickande, skärande, gnagande, öm, stel och värkande. Intensiteten av smärtan kan variera, ibland har man en skaplig dag , då smärtan ligger molande i bakgrunden, vid andra tillfällen är värken intensiv och plågsam.
 
Tillståndet är beroende på en hel del saker som:
vilken tid på dagen det är, väderförhållanden, aktivitets nivå, sömnstörningar och stress, påverkan från andra sjukdomar, mm.

De flesta med fibromyalgi säger att de känner viss smärta hela tiden, 24 timmar om dygnet. Många med fibromyalgi känner smärtan i huvudsak i sina muskler, andra tycker den är värre mot benen, mot benhinnan eller senfästen. Ytterligare andra beskriver värken som att den ligger strax under huden. Dessa patienter ömmar även vid lätt beröring och kan ha svårt att bära åtsittande kläder, de kan till och med ha svårt att stå ut med lätta smekningar och kramar.

Personer med fibromyalgi beskriver ofta att det känns som en ständigt pågående influensa, träningsvärk eller tandvärk. För vissa kan smärtan vara ganska kraftig. Värken sitter i hela eller delar av kroppen den flyttar sig ofta och kan dyka upp i olika kroppsdelar. Ibland sätter sig värken i en kroppsdel man använt mycket för att dyka upp någon annanstans utan att den kroppsdelen varit speciellt aktiv. Upprepade muskelrörelser är svåra att utföra som tex. att vispa, hacka eller hänga tvätt. Många lider av stelhetskänsla, de flesta på morgonen eller efter stilla sittande, men de finns även de som upplever stelhet under hela dygnet.

Immunologiska symtom:

Hög eller låg kroppstemperatur, eller känslan av ökad kroppstemperatur utan mätbar feberstegring.

På vintern är det vanligt med besvär av kalla händer, fötter, skinkor och lår.

Problem med kroppens olika slemhinnor, munsår, klåda, svullna körtlar, infektionsbenägenhet och halsont är också vanliga besvär. Rinnande näsa, besvär med muntorrhet, rinnande ögon, torra ögon eller gruskänsla i ögonen, irritationer i hörselgången förekommer också. Allergier mot vanliga substanser eller mot lukter. Vanligast är hösnuva, irritation i ögonens och luftvägarnas slemhinnor och kontakt eksem.
 
Dessutom kan man få problem med underlivsslemhinnorna, lokala återkommande svampinfektioner eller torra och irriterade slemhinnor. Man misstänker att alla dessa symtom beror på immunologiska störningar.

Vegetativa symtom:

Detta är de funktioner som inte kan kontrolleras medvetet eller med viljan kallas vegetativa. Precis som andra symtom vid fibromyalgi så varierar dessa vegetativa symtom, de kommer och går, och varierar i styrka beroende på de påfrestningar kroppen utsätts för. Man tror att dessa symtom  beror på störningar i kroppens reglering av hormonerna adrenalin och/eller acetylkolin.

Vid fibromyalgi är det vanligt med störningar i hjärtrytmen, andning, magsmärtor med svullnader, gaser, omväxlande förstoppning och diarré, ofta kallat colon irritabile smärtsamma eller ofta förekommande urineringar och illaluktande urin är också vanligt. 

Fibromyalgi patienter kan också känna domningar och stickningar i händer, armar, fötter, ben och ibland i sitt ansikte. Ibland misstänker läkare att en nerv sitter i kläm, men vid fibromyalgi är det ofta tillfälliga vävnads svullnader som orsakar problemen. Man kan också ha partier som känns som elektrifierade, och känns som att få svagströmsimpulser, vid minsta beröring.

Dessutom förekommer: ben kramper, "restless legs", okänslighet i händer och/eller fötter, känsla av att vara svullen, svåra menstruations smärtor, rikliga menstruationsblödningar, PMS och värme vallningar.

Muskulär kraftlöshet:

Upprepade rörelser, speciellt med fingrar eller armar, som att skala potatis, hänga tvätt, plocka ur några tallrikar ur diskmaskinen, utlöser kraftlöshet. Man blir klumpig, fumlig, tappar saker, eller går in i saker. Allting tar mycket längre tid och man behöver en lång paus innan man kan utföra samma arbetsuppgifter igen. Varje muskel som utför ett arbete behöver en period av vila, men denna viloperiod är betydligt längre vid fibromyalgi. De värst drabbade klarar mycket litet. Att städa eller dammsuga ett rum kan ge försämring som varar i flera dygn.

Smärta & värk:

Smärta är det dominerande symtomet vid fibromyalgi.

Den kan finnas i hela kroppen, men har för det mesta startat i en region som skuldror, nacke eller höfter, och verkar sprida sig med tiden.

Smärtan kan beskrivas på en mängd sätt som tex. brännande, utstrålande, molande, svidande, stickande, skärande, gnagande, öm, stel och värkande. Intensiteten av smärtan kan variera, ibland har man en skaplig dag , då smärtan ligger molande i bakgrunden, vid andra tillfällen är värken intensiv och plågsam.
 
Tillståndet är beroende på en hel del saker som:
vilken tid på dagen det är, väderförhållanden, aktivitets nivå, sömnstörningar och stress, påverkan från andra sjukdomar, mm.

De flesta med fibromyalgi säger att de känner viss smärta hela tiden, 24 timmar om dygnet. Många med fibromyalgi känner smärtan i huvudsak i sina muskler, andra tycker den är värre mot benen, mot benhinnan eller senfästen. Ytterligare andra beskriver värken som att den ligger strax under huden. Dessa patienter ömmar även vid lätt beröring och kan ha svårt att bära åtsittande kläder, de kan till och med ha svårt att stå ut med lätta smekningar och kramar.

Personer med fibromyalgi beskriver ofta att det känns som en ständigt pågående influensa, träningsvärk eller tandvärk. För vissa kan smärtan vara ganska kraftig. Värken sitter i hela eller delar av kroppen den flyttar sig ofta och kan dyka upp i olika kroppsdelar. Ibland sätter sig värken i en kroppsdel man använt mycket för att dyka upp någon annanstans utan att den kroppsdelen varit speciellt aktiv. Upprepade muskelrörelser är svåra att utföra som tex. att vispa, hacka eller hänga tvätt. Många lider av stelhetskänsla, de flesta på morgonen eller efter stilla sittande, men de finns även de som upplever stelhet under hela dygnet.

Fibromyalgi

Ordet fibromyalgi betyder värk i muskler och bindväv. Tillståndet har funnits länge men först på 80-talet accepterats som en sjukdom. Fibromyalgiker har genom årtionden varit både missförstådda och misstrodda. SVBK (sveda-, värk- och brännkärring) är en beteckning som läkare använde i journalen för att beskriva patienter med de typiska fibromyalgisymptomen. Idag är tillståndet välkänt, om än omtvistat. Det finns kriterier för att ställa diagnosen och även behandlingar som kan hjälpa.

Sjukdomen tillhör de mjukdelsreumatiska sjukdomarna.

Vilka drabbas?

Fibromyalgi är en typisk kvinnosjukdom. 9 av 10 patienter är kvinnor. Debuten sker oftast i unga år eller i medelåldern.

Vad som orsakar sjukdomen vet man inte. Man har spekulerat i om infektion, graviditet eller annan påfrestning på kroppen kan utlösa fibromyalgi, men sambanden är oklara.

Symptom

Grundsymptomet är en kronisk smärta i kroppen. Smärtan finns både i vila och i rörelse, men ökar oftast vid ansträngning. Fibromyalgipatienten brukar beskriva det som om de har blåmärken över hela kroppen. En del har så ont att de till och med får svårt att bära tajta kläder.

Typiskt för sjukdomen är att smärtan uppträder på olika håll i kroppen olika dagar. Om man till exempel ena dagen har ont i höger höft så har man andra dagen ont i vänster axel. Intensiteten i smärtan är också olika från dag till dag.

Oftast utgår det onda ifrån musklerna men en del har även smärta i lederna. I många fall minskar smärtorna av värme, stretching och massage, medan kyla och stress istället förvärrar dem.

Förutom mjukdelssmärtor har fibromyalgipatienter ofta andra symptom. Det är svårt att säga vad som hör till sjukdomen och vad som är en naturlig följd av det kroniska smärttillståndet. Som exempel kan nämnas att många fibromyalgiker lider av en abnorm trötthet som inte går att vila bort. Om detta beror direkt på sjukdomen eller om det är en följd av störd sömn på grund av smärta, är svårt att säga.

Oavsett vad som är orsak och vad som är verkan vid fibromyalgi så är det här de vanligaste symptomen:

• En trötthet som inte går att förklara med yttre faktorer. Trots att man vilar och tar det lugnt så vill tröttheten inte gå över.
• Mag-tarmbesvär. Så kallad colon irritabile - irriterad tarm - är vanligt. Det innebär bland annat att perioder av förstoppning avlöses med perioder av diarré.
• Morgonstelhet.
• Stickningar och domningar i framför allt händerna.
• Oro, depression och koncentrationssvårigheter.
• Sömnstörningar.

Så här ställs diagnosen

Eftersom fibromyalgi går med så många och diffusa symptom är det viktigt med tydliga sjukdomskriterier så att diagnosen inte används vid fel tillfällen. Idag finns det internationellt godkända kriterier för att ställa diagnos.

Man ska ha haft utbredd smärta i minst 3 månader. Smärtan ska ha funnits på båda sidorna i kroppen, ovan och under midjan samt längs ryggraden.

Förekomst av ett visst antal så kallade "tender points". Det är 18 väl definierade punkter, 9 på varje sida av kroppen, som gör ont när man trycker på dem. För diagnos krävs att minst 11 av dessa 18 punkter är ömma.

Något blodprov som styrker diagnosen finns inte.

Behandling

Det finns än så länge ingen medicin som effektivt påverkar sjukdomen, utan större delen av behandlingen går ut på att hitta sätt för varje individ att hantera sin sjukdom. Det kan handla både om kroppslig och om psykologisk stöttning.

Smärtorna vid fibromyalgi är ofta knepigare att rå på än "vanlig" smärta. Antiinflammatoriska läkemedel biter ofta inte och de morfinliknande preparat som är effektiva på smärtan är vanebildande och ska därför användas sparsamt. En viss typ av antidepressiv medicin har visat sig både dämpa smärtan och minska sömnstörningarna som de flesta fibromyalgiker lider av.

Andra behandlingar som används är akupunktur, TENS (elektrisk stimulering) och värmeomslag. Även lätt motion med särskilda stretchingprogram har också givit bra resultat. Dessa program står sjukgymnast och i viss mån också arbetsterapeut för.

Så går det för patienterna

Det finns studier som visar att lättare former av fibromyalgi kan spontanläka. Så många som 20% av fibromyalgipatienter inom öppenvården kan bli av med sin sjukdom inom två år.

Ofta är sjukdomen dock kronisk. Målet för fibromyalgikern är att lära sig acceptera sin sjukdom. Med rätt behandling och förståelse från omgivningen kan de flesta ändå behålla mycket av det liv de levde före sjukdomen. Det är viktigt att så långt som möjligt försöka leva "som vanligt".